söndag 15 maj 2011

Inget speciellt. Eller kanske?

Veckan har flutit på med allt vad slit och släp och vardagsrutiner som annars. Karins mage växer så det knakar det märks verkligen på henne. Och det bli jobbigt för henne. Vi reser hem när hon är i 35:e veckan vilket är näst sista veckan som man får flyga med Swissair som är det bolag vi flyger med.

Men nu i veckan blev det klart med Karins medborgarskap här. Hon är nu thailändsk medborgare (och svensk). Det blir bra. Nu behöver inte hon tänka på något som har med visum att göra när det gäller att resa tillbaka hit. Och hon får jobba i landet också. Det har varit en del pappersarbete och en del intervjuer, framförallt med Karins mamma som har fått intyga att hon och hennes syskon verkligen är hennes barn. Har man en förälder som är thailändare är det mycket enkelt att själv bli det oavsett om man bott i landet en längre tid eller inte. Nu har de ju gjort det och talar dessutom språket alldeles flytande. Det innebär också att det blir lättare för mig som man till henne och våra barn att skaffa närståendevisum och kan då stanna åtminstone dubbelt så länge som den här gången.

Idag söndag den 15 maj har jag predikat igen i församlingen i Nakhon Sawan. Jag fortsatte på temat ”Förbundet med Gud” och tog exemplet med förbundet mellan David och Jonathan från 2 Samuelsboken kapitel 9 som en bild på vad Gud har gjort i förbundet med oss genom Jesus.

David frågar där om det finns någon kvar av Sauls hus som han kan visa godhet mot för Jonathans skull. Det fanns en son kvar till Jonathan och han hette Mefiboset. David kallar på honom och säger till honom att inte vara rädd utan allt som hans farfar Saul ägde av mark skulle han få tillbaka och han skulle få tjänare som tog hand om marken. Plus detta fick Mefiboset äta vid kungens bord som en av kungasönerna. Från att ha varit rädd och gömd blir nu Mefiboset upphöjd som en kungason. Det hade inte så mycket med Mefiboset som person att göra. Vad det handlade om var att hans pappa råkade ha ett förbund med kungen. På samma sätt kan vi se på förbundet med Gud. Gud Fadern kan fråga: ”Finns det någon som jag kan visa godhet mot för Jesu skull.” Då kan Jesus föra fram en person och säga: ”Den här personen har jag dött och uppstått för och han eller hon tillhör nu mig.” Då kan Gud Fadern säga: ”Jag vill visa godhet mot dig och ge dig förlåtelse, upprättelse och befrielse”. Det handlar inte om vi har förtjänat det eller inte utan pga. av att Han; Jesus var lydig ända till döden på korset. Detta en kort resumé av min predikan. Karin tolkade och hon gjorde ett väldigt bra jobb och många förstod hennes tolkning och någon sa att det var en ”thailändska som berörde på djupet” ungefär. Men så ser hon ju inte ut som en thailändare så vet man inte vem hon är så kan man bli mycket överraskad över hennes thailändska förmåga.

Som en liten aslutning vill vi berätta om våra barn. De anses som väldigt ”exotiska” här i thailand. Speciellt Salomon som är blåögd och rödhårig; mycket unikt här i Thailand. Folk flockas här och där så fort de ser honom och vill ta och känna på honom. Vi som är ”utlänningar” anses ju ”fina” här(!) Jag förstår ju inte så mycket thailändska än. Det har hänt att vi har gått på stan. Jag har inte hört något speciellt det är för mig bara en massa ljud runtomkring. Men Karin hör vad folk säger. Vi kanske har gått förbi en butik där det funnits folk eller en folksamling och Karin har sagt: ”Hörde du vad de sa?”De sa: Åh, vilka söta barn och vilken snygg man” Och så ler hon. Jag med. Det är till att sträcka lite på sig. Thailand är ett bra land om man som mig vill känna sig lite snygg, åtminstone någongång :-)

Ariel å sin sida har en förunderlig förmåga att få glass när hon vill det. Denna söndag på Gudstjänsten efter att jag predikat så kom hon fram till oss där vi satt och sa att hon ville ha glass. Munnen var kladdig av vad som såg ut som glass (Hon hade fått av någon). ”Men du har ju fått glass" sa vi. Senare efter Gudstjänsten i kyrkan sa hon att hon ville ha glass igen och vi sa något i stil med att hon får lugna sig lite. Strax efter kom hon med en glass. Då hade någon snäll person i församlingen köpt ut en glass åt henne. Lite senare efter det kom hon med en glass till! Då var det Emil (Karins bror) som köpte en till henne! Hon vet hur hon charmar till sig glass, det är en sak som är säkert!

Ha en skön vecka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar