På resa

Skriver inget långt inlägg den här gången eftersom vi är på resa norrut i Thailand. Vi är nu i Chiang Mai, hos en familj som vi känner sedan tidigare. Syftet att vi är här just nu är att vi skall åka vidare till gränsen mot Burma nästa vecka. Våra visum kräver att vi var 60:e dag korsar gränsen till ett annat land, är borta minst en dag och sedan kommer tillbaka för nya 60 dagar.

Veckan som varit har varit ganska lugn. I fredags hade vi möte med gruppen och vi sjöng och bad. Jag har sedan förra veckan haft en genomgång av Bibeln som bok, vad den innehåller och hur vi kan läsa den för att förstå den. Förra veckan gick vi igenom GT och nu NT. Nästa vecka är det planerat att jag skall undervisa om den sista tiden och Jesu andra återkomst.

Berättar mer nästa vecka när vi kommit tillbaka till Nakhon Sawan så håll ut.

Jag skulle vilja faktiskt för första gången vilja få skicka ut ett par böneämnen:

• Be att allt går bra vid gränsen till Burma, både när vi skall in och när vi skall ut dagen efter.

• Karin har fått en svullnad vidhöger fot, troligtvis ett insektsbett, be gärna för att det inte förvärras utan går åt rätt håll.

På återseende

Mvh Daniel med familj

Mitt i förkylningstider

Ariel kan mer thailändska än mig. Det fick jag bekräftat i förra veckan. Det har varit väldiga förkylningstider här hos oss. Alla har mer eller mindre varit insjuknade utom jag. Det har varit ett oändligt snörvlande, snorande och febriga nätter, inte minst hos barnen. Karins mormor och morfar har varit väldigt förkylda och ”däckade”. Man bestämde sig för att skicka in morfar till sjukhuset en dag här förra veckan. Han har varit väldigt nere och har dessutom försvagade lungor och luftrör. Även mormor åkte med in och fick en hälsoundersökning. Det var inget mer allvarligt än just förkylning vilket i och för sig kan kännas nog så jobbigt när man är inne i det. De kom hem lite senare samma dag och morfar hade fått bättre mediciner.

Vi brukar försöka göra så, Karin och jag att vi tar barnen varannan morgon så den andre får sova lite längre. Det brukar vara någonstans runt halv sjutiden på morgonen som den förste i regel går upp. Den här morgonen i förra veckan så var det oerhört mycket hostande, och snörvlande i huset. Rätt som det var så ropade Karins mormor och försökte säga någonting. Eftersom jag inte kan thailändska i den graden så förstod jag ingenting och kunde ingenting göra. Däremot Ariel gick in till Karin och väckte henne och sa: ”Mormor vill ha medicin” vilket var just det hon ropade om. Det hade jag ingen aning om. Sorgligt nog fick Karin inte sova så länge den morgonen utan fick trött gå upp och ge mormor medicin. Det var inget akut nödläge för mormor ifall hon inte fått medicin just då men det gick i alla fall fram vad det var hon ville – genom Ariel. Så där ligger pappa i lä.

En liten kul anekdot bara med tanke på det thailändska språket: förra onsdagen var jag med på bönemötet i församlingen. Vid ett tillfälle gick man laget runt för att delge om man hade något eller några böneämnen. När det var min tur lade jag fram Karins morfar, att han skulle bli frisk samt att de (både morfar och mormor) skulle bli frälsta. Ett par dagar senare fick jag veta att man hade råkat översätta det jag sa fel och trott att jag menade att vi skulle be för att Karins morfar att han skulle sluta röka. Så de bad för det. Grejen är bara den att det bönesvaret kom för mer än 20 år sedan.

För övrigt har jag börjar ett undervisningsämne i två delar på fredarna där vi går igenom Bibeln som bok. Gamla och Nya.

En sista sak för er som inte vet: vi väntar vårt tredje barn. Ankomst beräknat till juli.
Mvh

Jag har köpt nya glasögon som jag hämtade ut igår söndag den 23 januari (Foto Karin Holmgren).

Såklart var barnen nyfikna på den nya "saken" så det blev glasögonprovning. Här är det Salomon (Foto: Karin Holmgren).

Och här är Ariel (Foto:Karin Holmgren).

När kommer Jesus?

Efter att vi haft en bra helg med god atmosfär på fredagsträffen med cellgruppen och dessutom en skön Gudstjänst på söndagen började veckan lugnt. Såg fram emot en ny vecka med nya utmaningar, speciellt inför fredagens möte. Veckorna börjar bli innehållsrika, det vill jag ändå medge. I tisdags den 11 januari frågade en av Karins mostrar, som är med i församlingen och i våran fredagsgrupp om jag ville följa med hennes man när han åkte till en av församlingens cellgrupper samma kväll. Vår vän och pastor Phi schit, skule också vara med. Jag tackade ja. Det skulle bli kul tänkte jag.

Cellgruppsmötet på kvällen var hos ett relativt ungt gift par med barn. Mannen kunde lite engelska så det gick att göra sig förstådd. Kvällen kändes fri och det var välsignat. Efter en stund kom det ett annat par i församlingen och hälsade på. De skulle visst låna en sak. De satte sig ner och var med. Mannen som var i 50-60-årsåldern satt bredvid mig och vi talades vid. Han hade bott i Amerika och kunde väldigt bra engelska. Han var väldigt trevlig och öppenhjärtlig men så säger han efter en stund: "Domedagen kommer den 21 maj i år". Han tog fram ett traktat som han tydligen har gjort själv med thailändsk text och en kalender som inte visade längre än till 20 maj nu 2011. "Nu vet vi, sa han, att uppryckandet kommer att ske den 21 maj detta år. Det har uppenbarats" (ej ordagrant återgivet naturligtvis). Vi talades vid en stund och jag sa att jag skall kolla upp det och att jag är kritisk till naturen. Det var okej tyckte han.

På hans traktat fanns två hemsidor angivna. Jag gick in på dem och kollade. Det var amerikanska sajter (så klart). En viss Harold Camping på radiostationen Family Radio, från Californien lär tydligen ut att:

"Vi kan veta exakta dagen och timmen när uppryckandet skall ske. Bibeln garanterar det!"

Utifrån Bibeln så menar Camping att vi kan se exakt när det kommer att ske. Han utgår från 2 Pet 3:8 som talar om att för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag" I detta menar han att en dag med Herren är som tusen år och tvärtom.

När alltså Noa får Guds tilltal att han har sju dagar på sig (1 Mos 7:4) innan floden kommer så betyder det att här finns en parallell: Noa hade 7 dagar på sig att förbereda sig och varna andra innan domedagen, floden kom. På samma sätt kommer det att gå 7 000 år innan domedagen kommer igen genom eld som 2 Pet 3 talar om (den slutgiltiga.)

För att förstå detta ännu mer deklarerar Camping att det går att räkna ut att floden kom år 4 990 f Kr. Om man alltså räknar ut 4 990 +2011 -1 så får man fram 7 000. 4 990 år fram till år 0. Men år 0 existerar ju inte som ett helt år. Alltså drar man ifrån 1 år. Lägger man sedan till de antal som gått sedan dess; 2011 så blir det 7 000 år. 2011 blir året där Guds dom drar fram. Otroligt nog, menar Camping, så är 17 dagen i andra månaden enligt den bibliska kalendern, den dagen som det står att floden kom i 1 Mos 7:10-11 just den 21 maj.

Detta är inget konstigt, menar Camping. Noa fick veta exakt. Jonah fick budskapet att om inte Nineve omvände sig så skulle staden läggas i aska om exakt 40 dagar, likaså Lot fick veta exakt när Sodom och Gomorra skulle förstöras. Varför skulle inte vi som lever nu också kunna få en exakt uppenbarelse om vilken dag det blir?

Nineve omvände sig vilket gjorde att Gud aldrig infriade planen. Visst kan Gud ändra sig men tyvärr, enligt Camping, så kommer detta inte att ske denna gång. Bara 200 miljoner beräknas ryckas upp den 21 maj, ca 3 % av dagens befolkning.

Verkar det konstigt? Camping fortsätter sitt resonemang i sin skrift: "Another infallible Proof" att Jesus dog och uppstod år 33. När han gjorde och bröt syndens makt så bands Satan för 1 000 år enligt Upp 20. Genom otaliga räkneexempel och matteuppställningar med plus hit och minus dit och siffertolkning från Bibeln så skriver han att 1 955 år motsvarar Satans 1 000 år i fångenskap. 1 955 år från år 33 är 1988. Då släpptes Satan lös och det som man kallar församlingens tidsålder tog slut och vi gick in i vedermödan. Kyrkan och församlingarna har idag ingen som helst funktion längre, enligt Camping. Satan regerar i kyrkorna och Gud bringar förstörelse och nederlag i kyrkorna för att just förbereda dem och övriga världen på att domens dag (judgment day) är på väg. Men, det finns en räddande skara, som ingen kan förstöra (bilden av de 153 fiskarna i Joh 21) och de skall följa med i uppryckandet den 21 maj 2011.

Mot slutet av artikeln skriver Camping att domedagen börjar den 21 maj, samma dag som de troende rycks upp. Enligt websidan wecanknow.com som är länkad med bla Family radio så kommer slutdomen den 21 oktober 2011. Man måste hålla sig vaken. De som sover, är de troende som menar att man inte kan veta exakt när Herrens dag kommer utan menar att det är "som en tjuv om natten". Det går inte längre att bli frälst i dagens kyrkor menas det på dessa webbsidor.

Camping skriver naturligtvis att räddning finns hos Herren och att man kan ta sin tillflykt till honom undan domedagen.

Som jag förstod det så har församlingen som vi är med i helt tagit avstånd från Campings lära och mannen som jag träffade får inte undervisa där längre.

Vad tror ni kära läsare? Själv är jag väldigt kritisk till denna lära, sågar den ganska rejält. Naturligtvis kan man ju vända på det; man borde hoppas att han har rätt. Tänk om slutet verkligen är nära? Tänk att vi kan få slippa eländet här på jorden. En viktig aspekt är hur vi reagerar. Reagerar vi för att vi tycker det är fel eller för att vi inte har vår fulla tillit till Herren? Sedan är det klart att i ärlighetens namn så går det inte att undgå, tycker jag, ett mått av skrämselpropaganda i det. Och för en som vet hur tex filmer som "Som en tjuv om natten" har använts så är det inte konstigt att man först drar öronen åt sig rent spontant.

Låt oss säga OM uppryckandet sker den 21 maj så följer jag ju hellre med upp än stannar kvar. Nu är jag dock tveksam även om vi låter påståendet stå öppet. Dessutom tycker jag Campings resonemang innehåller många felaktigheter tex som att påstå att bara för att man inte kan veta exakt dag och timnme så sover man. För mig är Jesu andra tillkommelse högst aktuell och jag längtar efter den dagen. Jag tror att vi kan veta på ett ungefär, men vakenhet handlar först och främst om att vara förberedd, inte veta exakt tid. Hans resonemang om församlingarnas "ur-funktionstillstånd" håller jag definitivt inte med om. Det finns kyrkor och församlingar som jag tror är döda men att ta alla församlingar och församlingsbegreppet som fenomen över en kam menar jag strider oerhört starkt emot Bibeln.

Men finns det andra sätt att se på det? Kan jag få några kommentarer?

Källa:

http://www.familyradio.com/

http://www.wecanknow.com/

Mvh Daniel

Ariel omgiven av två sysslingar

Lite om att bo i Thailand

För en vecka sedan passerade vi en-månaders-strecket. Lite drygt en sjättedel har gått, redan. Lite insikt om landet får man och vissa funderingar. Jag har den ambitionen att försöka någorlunda komma på thailändarnas vis. Att jag är västerlänning kan jag aldrig dölja från mitt utseende. Inte ens Karin kan det som är 50% thailändare. Men man kan försöka något. Jag tycker att det viktigaste jag kan komma med är evangeliet och en attityd av att jag verkligen försöker bry mig om dem som jag möter, vilket inte heller alltid är enkellt, speciellt inte som att jag inte kan thailänska än.

Till att börja med så har vi pratat om att försöka lägga oss på en ekonomisk nivå som lite mer motsvarar thailändarnas än den svenska. Vi bor inte i det finaste huset i byn, inte det sämsta heller. Vi har ingen bil och vi har försökt lägga oss på en mindre ekonomisk konsumtion i månaden. Vi ligger nog högre ändå men något närmare genomsnittsthailändaren ligger vi nog. Och det är inte så lätt som man kan tro! För man har lagt sig vid en vanestandard från Sverige, det märker man.

I Thailand är det så att tjänster är billiga och varor, speciellt utlänska, dyra. För att ta några exempel så var jag och Karin och unnade oss nagelvård för ett tag sedan. Vi fick vård på både händer och fötter, lite fotskrubbning plus att Karin fick naglarna målade. För detta betalade vi 260 Baht tillsammans. Delar man det på två så blir det 130 Baht per person vilket är runt 35 svenska kronor. Senare samma eftermiddag skulle Karin till tandläkaren och passade på att köpa ett paket med två tandborstar och en tandkrämstub i en matvarubutik. För detta betalade hon 142 Bath! Det var alltså dyrare att köpa ett par tandborstar och en tandkrämstub (visserligen XL-tub men ändå) än vad det var att få en behandling av fötter och händer på en salong! Det är Thailand!!

Och det här med att sänka levnadskostnaderna som inte är så lätt så är det det här med maten. Thailändarna, här i vår by i alla fall, äter som bas vanligtvis ris eller nudlar som man sedan kan komplettera med olika maträtter till. Detta äter de 3 gånger per dag. För mig som inte har lust att äta ris och ibland samma maträtt flera gånger per dag vill då ha lite variation genom att äta lite mer "svenskvänlig" frukost tex. Ja då är flingor, Yoghurt och smörgåsar direkt dyra eftersom detta är mat de vanligvis inte äter. Bröd kan man hitta två sorter om man går in i en vanlig matvarubutik: vitt rostbröd och lite grövre rostbröd. Det är allt. Thailändaren äter inte mycket bröd, det märker man.

Så vill jag sänka de ekonomiska utgifterna så får jag kanske börja vänja mig vid tanken på att tugga i mig ris 3 gånger per dag. Vi får väl se. Någon som har ett annat förslag?

I Fredags möttes vi igen hemma hos oss för bön, sång och undervsning. Vi var 6 vuxna. Det kändes som en mycket lyckad kväll och undervisningen om Förbundet med Gud grep tag i dem. Det är kul. Relationen till församlingen i övrigt djupnar tycker jag och det är roligt att gå dit på söndagarna.

Bananer växer på gården

Salomon leker med vatten

Sval nyårsvecka

Jodå, den thailändska vintern är här. Det är som svensk högsommar kan man säga nu. Rätt skönt för en svensk som jag. Någonstan runt 24 grader ligger det på skulle jag tro, rätt så jämnt under veckan.

Vi är själva nu, Karin och jag och barnen. De andra, Yupin, Alvar och Emil är tillbaka till Sverige. Veckan har varit omväxlande. Nyårsaftonen tillbringades först inne i Nakhon Sawan i församlingen där det var bönemöte mellan 20 - 22. En härlig stund. De är ihärdiga i att be och vi bad för Thailand som land och länderna runtomkring. Många av de lovsånger som sjöngs är kända även i Sverige men det lustiga är att när jag väl står där med sången spelandes så minns jag i princip aldrig den svenska texten. Sådan är jag.

Efter detta åkte vi hem till en av familjerna i församlingen som också är ledare och förkunnare och där bjöds det på mat, sång och musik. Carporten utanför huset fungerade som ett slags partytält och det lades ut mattor och pappkartonger på marken så att man kunde sitta vid de låga borden som ställts fram där. Vi var många där, det bjöds på grillat kött och en soppliknande maträtt som var oerhört stark!

Undertecknad blev frambjuden att sjunga karaoke men som tur var så fanns ingen passande låt på engelska. Phu! Tolvslaget föregicks av fiol- och pianospel, nedräkning samt ballongspräckning när det nya året var inne.

För övrigt har övergången till 2011 varit lugn och långt ifrån märkvärdig. Och för vissa här är det nu år 2554 enligt den buddistiska kalendern.

Så mycket mer finns inte att notera just nu tycker jag men jag skulle vilja så här efter nyår vilja sammanfatta några av förra årets händelser genom en liten frågesport till dig som läsare och få till ett litet roligt samtal. Det kan vara lite svåra frågor men det är tänkt som grunden till ett samtal, inget uttömmande. Det är antingen-eller-frågor och även om det kan vara svårt med det ibland så kan det ändå sätta fingret på var vi står. För vi får stå för någonting. Det har varit så svenskt att vara neutral i det mesta men du har rätt i att ha en åsikt. Ingen behöver tvinga någon annan men du får stå för något. Jag hoppas att flera kommenterar. Det går också bra att kommentera varandras inlägg. För att gå före så kommer jag själv att kommentera mina frågor men jag utmanar dig att kommentera innan du läser mitt inlägg. Här kommer frågorna:

1. Ship to Gaza eller Israels försvar.

2. Kondom eller avhållsamhet för att förebygga AIDS-spridning i tex Afrika

3. Statsbidrag eller församlingsoffer.

4. Bruden leds fram av sin far eller brudparet själva går fram till altaret.

5. Avatar eller Inception

Frågorna har på något sätt en koppling till året som har gått. Innan jag slutar vill jag bara meddela två saker: först en höjdpunkt under gångna veckan: Ariel, vår dotter på 3 år har nu slutat med blöjor på natten. En kostnad mindre och ett tecken på att hon lir större.

I mitt första "riktiga" inlägg står det under ett av fotona att "Si" är Ariels kusin. Det är fel. Si är Karins kusin.

Mvh Daniel

Fyra generationer: Gammelmorfar Somboon, gammelmormor Prathoom, mormor Yupin, Mamma Karin samt barnen Ariel och Salomon. (Foto: Emil Holmgren)