Framme i Thailand

Nu har vi kommit till varma Thailand och denna blogg är nu på allvar öppnad. Vi åkte i torsdags den 2 december från ett smällkallt Sverige till ett hypervarmt Thailand. Det är extrema skillnader vill jag lova. Det var runt 27 grader varmt på kvällen efter solen gått ner på fredagen den 3 december vid 23-tiden thailändsk tid när vi nått fram till Nakhon Sawan där Karins familj har sitt hus. Trots detta hör jag till dem som ändå föredrar den här "extremiteten" framför den svenska.

Jet-laggen har hållit i sig något, framförallt på barnen som lever runt vid 24-02 nattetid, återigen thailänds tid. Men sedan kan vi få väcka Ariel vid nio-tiden på morgonen trots att hon är väldigt morgontidig annars.

Vi kommer till ett hus under full renovering nästan. Svärmor har bestämt sig för att förnya och förbättra huset som de byggde på 80-talet. Fler sovrum och fler toaletter och en möteslokal på andra våning. För det är det som alla talar om här nu; att det kommer att bli en ny församling framöver. Det är spännande vill jag lova och jag längtar verkligen efter det. Sedan är jag glad att jag får vara här och har inte från början kommit med för stora bekännelser utan får jag bara börja undervisa troende, om än i en liten grupp så är jag glad.

För mig är mycket nytt än så länge och jag behöver lära känna landet, kulturen och framförallt de troende som kommer och som redan nu samlas här hos oss på fredagar.

Sedan vi anlände i fredags så tar vi det en hel del lugnt för få varva ner efter mycket jobb i Sverige. Men redan på fredag planerar jag att möta gruppen och tillsammans med dem studera Bibeln och be och sjunga till Herren. Vi besökte också igår den församling som Karins familj tillhörde när de bodde här. Jag fick ett kort samtal med pastorn där som jag har träffat förut och han kände till planerna som vi hade och ställde sig positiv till det hela.

Redan i går, söndag så fick vi en försmak. Karins moster och ingifta morbror var på besök på kvällen (att folk kommer in då och då spontant är vanligt). De kom till tro för ca 5 år sedan och de är mycket för deras skull som vi bestämde oss för att komma till Thailand nu under en såpass här lång period. Vi kom in på Bibelsamtal och började diskutera olika synsätt och där fanns en baskunskap och vad jag kunde förstå; också en längtan efter mer, vilket jag sa till dem (genom Karin som talar thailändska flytande) att de skulle få!

Så här är vi nu och rotar oss mitt i byggskrotet!

Ingången till huset, som inte syns så tydligt utifrån

Inne på gården. Nu ser man huset och allt "skrot" runtomkring.

Ariel har funnit sig tillrätta bland lekkamrater. Till vänster; Jems (men man uttalar inte "s-et"), som är hennes syssling och till höger om henne; Si, som också är hennes kusin)

På återseende.